En av vår tids största folksjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Fler människor dör av hjärtsjukdomar än AIDS och alla cancer-sjukdomar tillsammans. I Sverige dör fyra av tio svenskar i hjärtsjukdom. Många hjärtsjukdomar kan upptäckas och begränsas genom preventiv monitorering och diagnostik, bla genom auskultation (lyssna på hjärtat) och EKG.

 

Förmaksflimmer, en folksjukdom

Förmaksflimmer en av de mest förekommande hjärt- och kärlsjukdomarna i världen. Totalt är 30 miljoner människor drabbade, vilket gör sjukdomen till den vanligaste hjärtrytmsjukdomen i världen. Bara i Sverige rör det sig om minst 300 000 personer.

Problemet är att många inte vet att de är sjuka. Får man inte rätt behandling är risken att dö i förtid dubbelt så stor. En person med förmaksflimmer, och med förekomst av andra riskfaktorer, löper dessutom fem gånger större risk att drabbas av en stroke och tre gånger större risk för hjärtsvikt. Dessutom ökar risken med åldern. Var fjärde person över fyrtio år löper risk att drabbas av förmaksflimmer.

Bland personer över 75 år kan förmaksflimmer betraktas som en folksjukdom. Att undersöka och upptäcka symptomen i tid är centralt för att undvika allvarligare följder. Flimmer upptäcks med EKG och behandlas med blodförtunnande läkemedel

Förmaksflimmer upptäcks lättast med EKG, men eftersom flimmer kan förekomma oregelbundet är regelbunden screening det bästa,. Detta kräver dock tillgång till EKG utrustning som kan bäras med eller användas regelbundet under en längre tid.

Enligt Socialstyrelsens rekommendation (2015) bör hälso- och sjukvården erbjuda behandling med blodförtunnande medel vid alla former av förmaksflimmer. Bedömningen är att den kommer att förebygga 27 000 strokefall under den kommande 20 årsperioden. Vidare görs bedömningen att 30 000 nya personer med förmaksflimmer kommer att diagnostiseras varje år.

I Sverige får idag mindre än 50 procent av patienterna med förmaksflimmer behandling med blodproppshämmande läkemedel. Underbehandling förfaller vara särskilt vanligt när det gäller kvinnor och personer äldre än 80 år.

Kostnadssimuleringar (Davidsson et al) indikerar att med de nya blodförtunnade medlen kommer landstingens kostnader öka (158 miljoner kronor på 20 år) medan samhället sparar stora resurser (3 352 miljoner kronor), framför allt genom minskade kostnader för strokevård.

Förutsättningen för det är en mera utbredd screening och därmed effektivare diagnossättning som kommer att förebygga cirka 27 000 fall av stroke, vilket ger 57 000 vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har gjort en analys av kostnaden för att göra ambulerande screening ur ett livslångt perspektiv och slutsatsen är att det är en låg kostnad.

I en studie som publicerades i European Journal of Health Economics 2011 uppskattas de totala flimmerkostnaderna för det svenska samhället uppgå till 6,6 miljarder kronor under 2007. Av den här summan går 5,8 miljarder till direkta kostnader så som sjukhusinläggningar, transporter, läkarbesök, läkemedel och behandling av komplikationer. Större delen av kostnaden kommer av de allvarliga följdsjukdomar som förmaksflimmer orsakar.

 

Intervju med Dr. Kaj Lindvall, Docent och grundare av Stockholm Heart Center. Extern rådgivare till Coala Life AB.

 
Intervju med Maria Torgersruud, sjuksköterska på Stockholm Heart Center.
 
Intervju med akutläkare Dr. Per Skoglund
Coala hjärtmonitor stroke hjärtflimmer
 
Coala hjärtsjukdomar förmaksflimmer

Effektivare vårdprocesser behövs

Ett vanligt problem för flimmerpatienter är att de riskerar råkar ut för långa vårdköer när de söker hjälp på sjukhus och inte alltid heller får den experthjälp de skulle behöva. Många gånger behandlas flimmerpatienter exempelvis bara för sitt temporära obehag. Man gör en så kallad elkonvertering vilket kortfattat innebär att patienten får en elektrisk stöt som gör att hjärtslagen kommer i balans igen, men man riskerar att skjuta upp besluten om det verkliga problemet och tar inte fram någon långsiktig behandlingsplan.

Dessa bristfälliga vårdprocesser kan påverka såväl patienter som samhället. Att många i dagsläget tvingas åka in och ut från sjukhuset under pågående flimmerattacker är påfrestande för den enskilde och medför också stora omkostnader rent samhällsekonomiskt. Under de senaste 20 åren har slutenvården till följd av förmaksflimmer ökat med 60 procent och kostnaderna för förmaksflimmer kommer troligtvis att stiga på sikt på grund av den ökande andelen äldre i befolkningen.

EKG upptäcker inte alla hjärtsjukdomar

Stetoskopet används av mer än 15 miljoner läkare varje dag för att lyssna på hjärtan. Det är ett enkelt sätt att göra en första subjektiv undersökning av patienten. Läkaren söker bland annat efter blåsljud, en medicinsk term för de ljud som kan höras när virvlar bildas i blodet som strömmar genom hjärtat. Blåsljud över hjärtat kan vara normala hos friska personer (så kallade fysiologiska blåsljud) men kan även vara orsakat av fel och sjukdomar på hjärtklaffarna, sk. hjärtklaffsjukdomar. Blåsljud syns normalt inte på ett EKG.

Hjärtklaffsjukdomar kan vara medfödda eller förvärvade. I Sverige är åldersrelaterade förkalkningar av hjärtats klaffar den vanligaste orsaken till klaffel. Hjärtklaffsjukdomar kan bestå av förträngningar (stenos) eller läckage (insufficiens) som innebär att klaffen inte stängs ordentligt.

Aortastenos (förträngning på aortaklaffen) är den klaffsjukdom som är vanligast förekommande i den industrialiserade världen. Ungefär 2 procent av dem som är över 65 år och 5 procent av alla över 80 år drabbas. Sjukdomen upptäcks ofta i samband med att läkaren lyssnar på hjärtat med stetoskop.

Klaffsjukdomar kan vidare leda till hjärtsvikt. Det är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i Sverige med stora kostnader som följd. Omkring 200 000 svenskar är drabbade av hjärtsvikt och bland personer över 80 år har upp till tio procent symptomgivande hjärtsvikt.

Många patienter har idag dålig kunskap om sin sjukdom, vilket resulterar i ökad frekvens återinläggningar. Genom nya effektivare metoder inom primärvården finns potential att tidigt kunna selektera vilka patienter som behöver skickas vidare för ytterligare undersökning. Detta kan leda till en ökad livskvalitet för patienten samt en minskad en förkortad vårdtid, vilket leder till rationaliseringsvinster.